Góðan daginn! Eftersom att det inte händer så mycket i livet just nu tänkte jag att vi kunde spola tillbaka tiden till vintern 18/19, som jag spenderade på Island. Mitt livs hittills mörkaste vinter. Inte för att den var deppig, tvärtom, men mätt i solljus. I December har Reykjavík strax över 4 timmar av dagsljus. De har ingen vintertid heller, vilket gör att solen går upp strax innan lunch. Vid halv fyra är det kolsvart igen. De tidiga eftermiddagarna är man ju van med även i Sverige, men de långa morgnarna var verkligen speciellt. Att jobba hela förmiddagen i totalt mörker. Här bodde jag. I ett gult hus på Grettísgata, mitt i Reykjavík. Jag hyrde en liten lägenhet med egen ingång av en gullig äldre dam. Och såhär såg min promenad ut till jobbet. Jag praktiserade i lite drygt fyra månader på ett företag som byggde sitt första geotermiska kraftverk på Island. I princip samma som jag jobbar med idag, med andra ord. Man kan läsa lite mer om kraftverket här om man vill.Det är så mycket jag skulle vilja säga om Reykjavík, om Island. Om människorna, kulturen. Men det är så svårt utan att uttrycka sig i floskler. Jag skulle istället kunna säga vad mina isländska kollegor tyckte om svenskar: Att vi är Skandinaviens tyskar. Och att vi älskar möten. Sagt med glimten i ögat, såklart. Men fel har dem ju inte. Islands natur är olikt något annat jag tidigare sett. "Som att landa på månen" är en beskrivning som tycks komma till många efter att de landat på Keflavík Airport. Kanske lite klyschig. Men den har något. Och vädret sen. Strålande sol ena timmen, snö den andra. Att man av vana aldrig släpper handen om bildörren när det är storm. Då kan den blåsa av. När jag berättade för mina kollegor att jag tänkt cykla till jobbet skrattade de och sa "Bara turister cyklar i Reykjavík". Varför blev jag varse om redan någon vecka senare, då jag blev omkullblåst på min cykel och min dunjacka revs upp mot den sträva asfalten. Fjädrarna flög runt i ett moln över hela gatan.Föruom att jobba så njöt jag av Reykjavíks kulturliv så mycket jag kunde. Det är verkligen en fantastisk stad. Massa bra restauranger, barer, museum, livespelningar i princip varje kväll. Jag var bl.a. på Icelandic Airwaves som nog är en av de bästa festivalupplevelser jag haft (dansade bredvid Björk bl.a. !!!). Island har SÅ många otroliga artister. Är det något i vattnet? Eller den inspirerande naturen? Vem vet. Fanny kom på besök en gång. Här vandrade vi i soluppgången, bilden är tagen 11.24. Men dalen nedanför förblir mörk hela vintern. Solen når den aldrig. En inte så pjåkig morgonpromenad. Den där konkenryggan har man haft framför sig på många turer. Världens bästa Fanny. Och så besökte vi givetvis The Golden Circle, vilket är Reykjavíks närmsta stora turristattraktion, och nog även Islands mest populära eftersom att den är så tillgänglig. Det är en bilrutt med stopp där man kan se geysrar, vattenfall, m.m., och så Þingvellir, på bilden ovan. Det är känt för essentiellt tre saker. Dels för att det är platsen där den nordamerikanska kontinentalplattan separeras från den europeiska. Klyftan som ni ser på bilden är en del av den mittatlantiska ryggen, som sträcker sig genom Atlanten från syd till norr. Den blir lite större för varje år. Þingvellir är dessutom den plats där islänningarna höll sitt första riksmöte, Alltinget, år 930. Alltinget är det äldsta existerande parlamentet i världen. Det ni! Sist men inte minst har flertalet filmer och serier spelats in i här, bl.a. Bröderna Lejonhjärta och Game of Thrones. Dagens lektion från mig till er! Amanda kom också och hälsade på! Min lilla polarfarare. Vi åkte båt. Långt ut i Grundarfjörður. Och så, precis när vi slutat leta efter dem, när marinbiologen sa att det var dags att vända om. Det var vi hörde dem. Ett par pysande ljud, precis bredvid båten. Ljudet från blåshålen, när valarna kommer upp för att andas. Och sen såg vi dem. En efter en, stora svarta fenor, komma upp ur det mörka vattnet. Späckhuggarna. Två familjer på 7 respektive 5 individer vardera. Allt från 60-åriga honor till små kalvar. Blir fortfarande tårögd när jag tänker på det.De simmade lugnt jämsides med vår båt i nästan en hel timme. Vi grät, höll om varandra. Men mestadels var det helt stilla på båten. Alla i tyst förståelse, blickandes ut mot vattnet. Även marinbiologen var rörd, hon hade inte sett just dessa familjer på flera år.Tillslut stannade vi båten och såg på när de simmade ut från fjorden, tillbaka mot öppet vatten. Det är, utan att tveka, en av de topp 5 mest magiska saker jag har varit med om. En djurupplevelse mot en annan. Klappa islandshäst. Som man måste. Tänk att jag har två otroliga Amanda Skog(h):ar i mitt liv? Ja, det är sant. En bästis och en lillasyster.Och sen kom Patrick över julledigheten. Vi åkte på en två veckors lång roadtripp. Vi stannade till i Akureyri, och Húsavik. Kanske de mysigaste städerna jag någonsin varit i. Också där jag ätit min hittills godaste fish n' chips. Så gulligt också att Húsavik fått en ny national anthem signerad Molly Sandén. Hennes röst!!!! Har ni sett Eurovisionfilmen förresten, The Story of Fire Saga? Så fin och knäpp och feel good tyckte jag. Jag kan också rekommendera den isländska krimserien Ófærð (Trapped) som finns på Netflix om man vill insupa mer av isländska småstadsmiljöer. Badade varje dag såklart. Oftast på kommunala bad, de ser i princip ut som vanliga utomhussimhallar, men är uppvärmda av geotermisk värme. Mitt närmsta bad var Sundhöllin i Reykjavik, som jag verkligen kan rekommendera. Jag var där nästan varje dag efter jobbet. Ofta träffar man grannar/kollegor/vänner/familj på baden och pratar lite. Väldigt mysigt. Men ibland besökte jag lite mer spektakulära ställen, som detta. Med en minst sagt otrolig utsikt. På andra sidan horisonten är det bara hav hav hav och sedan Grönland, norra ishavet, Nordpolen. Man är tvungen att stanna bilen hela tiden för att insupa landskapet. Jag menar. Vi firade nyår i Reykjavík. En till otrolig upplevelse. Fyrverkerierna på Island säljs av ICE-SAR (Icelandic Association For Search And Rescue), i.e. välgörenhet, vilket gör att många Islänningar köper enorma mängder. Min kollega som vi firade med hade köpt för värdet av en månadslön (!!). Det säger kanske sig självt, men jag har aldrig sett ett så spektakulärt tolvslag i hela mitt liv. Hela Reykjavík lystes upp, och gatorna var alldeles dimmiga av rök långt in på småtimmarna. Efter nyår tog vi vårt pick och pack och åkte sydöst längst med kusten. Ni får ursäkta bildkvalitén emellanåt, alla bilder är tagna med en Iphone 6:a. Men jag kan tycka att det är lite myigt med brusigheten också. Vi stannade till vid Dyrholaey, ännu en GoT-plats. Här höll man nästan på att blåsa över klippkanten. Regnjackan tog vind och blev som ett segel.Och sedan stannade vi vid Reynisfjara, i turistmun även känt som Black Sand Beach. Ett helt makalöst landskap. Och inte en lugn stund på denna ö för ett geologhjärta. Och efter en stunds ytterligare bilåkande längst kusten började stora isblock dyka upp i den svarta sanden. Vi hade kommit fram till issjön Jökulsárlón. Bakom sjön skymtar glaciären Vatnajökull. Grät cirka 5 gånger denna dag p.g.a. överväldigande känslor. <3 Såg ut över detta i skymningen och kände mig bara.. liten. Väldigt liten. Men också trygg. Och glad. Ja, och det var väl den spretiga bildbomben. Många säger att den bästa tiden att besöka Island är på sommaren. Jag har hört att det ska vara otroligt. Midnattssol, mildare väder. Men jag vill också säga att vintern verkligen hade sin charm. Naturen är vildare, och ljuset är något alldeles extra. Mindre folk dessutom. Och har man tur får man se Reykjavík i vinterskrud. Det är något alldeles alldeles extra. Tack Island, för allt.För att du blev som hemma på en gång. För din natur som fullkomligt sväljer en hel.För att du fick detta lilla geologhjärta att klappa ännu hårdare för den här planeten. Vi har bara en!!! Och den är magisk! Vi MÅSTE ta hand om den!Ja, förlåt för alla klyschor nu. Men jag vill verkligen lämna er med något. Jag aldrig tidigare har mött så många vänliga, hjälpsamma och välkomnande personer på en så kort tid. Det må ha varit mitt livs hittils mörkaste vinter, men det var också den varmaste. Och definitivt den vackraste.Ísland, sjáumst seinna!♥️ Follow my blog on Bloglovin.